Nattens bibliotek

Vinprovningen

Posted in Mitt eget skrivande, Ovrigt by Siri Wikander on 31 januari 2009

Fyra personer tror att de måste umgås för att de är släkt. Tre har alkoholproblem och en låter bli att dricka för att de andra dricker för mycket. En kväll hamnar de på vinprovning på det lokala slottet. Bland de 30-tal gästerna märks tre kaxiga och en motvillig. Först drick och spotta. Sedan föreläsning. Därefter tävling. Nu börjar det hetta till.

Tävlingen går ut på att fastställa druva på fem blindtestade viner. Rummet blir tyst. Alla koncentrerar sig. Den motvillige också. Tävlingsinstinkten har vaknat. Svarskorten rättas och endast en av de närvarande gästerna har alla rätt.

Den motvillige har retat upp den alkoholiserade släkten än en gång.

Tagged with: ,

Alfons deprimerad?

Posted in Barn/tonåringar, Litteratur by Siri Wikander on 31 januari 2009

alfonsaberg

Bildrättigheter: Gunilla Bergström och Bokmakaren AB

På Facebook pågår just nu en intensiv debatt mellan några barnpsykologer om Alfons Åberg är deprimerad, eller inte. Jag citerar.

M. tror att Alfons Åberg är deprimerad. Veckans höjdpunkt är att sitta ensam i garderoben med en banan och en lånebok. Hur kan barn gilla såna filmer?

K. Ja min ovanligt begåvade och levnadsglada dotter har aldrig uppskattat Alfons :-) . Jag själv tyckte nog att han var en riktig klippa tyvärr.

M. Min syrra älskade Alfons tills hon var typ 25. Men nu när man kollar på det. Det är sjukt deppigt. Pappan är nikotinabstinent. Alfons är mörkrädd, rädd för att börja skolan, de har tråkigt, Viktor har kikhostan och måste va hemma 6 veckor. Muntert!

K. Hehe, ja hon kanske lider av dystymi den där Gunilla. Alternativt fobisk personlighetsstörning. 

A. blandar sig i.

A. Vem vill inte sitta i en klädkammare med en ny bok och något gott!?!?!

M. ha ha kunde just tänka mig att det vore i din smak. Själv klistrar jag diagnoser på såna vanor!

A. Nej men jag förstår honom precis! Tänk va skönt att bara träffa sig själv en stund. Och bananer är gott!

Behöver jag tillägga att jag älskar sån här humor?

Stig Dagermans Birgitta svit

Posted in Litteratur by Siri Wikander on 31 januari 2009

stigdagerman

Jag får ett citat via mejl.

”Alla vill bli älskade för det de inte äger. Gräset för sin gryning, för sin mjukhet stenen. Natten för sin grynings skull, dagen för sin skymning. För sin flykt kräver kalkonen kärlek och albatrossen för sin gång på däcket. Näktergalen vill bli älskad för sin skönhet. Varför jag själv bli älskad vill jag icke veta. Men darrande drar vi varandra ur varandras koger”.

Stig Dagerman, Birgitta svit ur Vårt behov av tröst 1955

Det väcker mitt intresse. Jag tycker om meningsbyggnader som är bakvända och som kräver omläsning. Jag läste en gång att en riktigt bra serieruta kännetecknas av att den måste läsas om tre gånger innan hela komiken går fram.

Strofen är välkänd och har inspirerat många. Göran de Rées gjorde 1987 tre stycken kortfilmer på temat Birgitta svit som visades på biograf Haga. Det jag gillat mest är boken Tysk Höst. Dagerman for på uppdrag av Expressen till Tyskland efter kriget och skrev om de fattiga och svultna tyskarna. Han fick kritik för att vara för förlåtande.

Stig Dagermans sällskapets hemsida berättas det att följande står skrivet på hans grav.

Att dö är att resa en smula
från grenen till fasta marken.

Det låter ju som om man kan komma klara det den dagen det är dags.

Revolutionary Road

Posted in Film/TV by Siri Wikander on 30 januari 2009

En film om de som ser sig omkring, när de fyllt 40 år, och tänker:

- Hur hamnade jag i den här förorten? Med ett tråkigt 9-5 jobb, hund, Volvo och samma gamla fru/man?  

Konflikten är välkänd. I Sverige skiljer sig många då, men i filmen Revolutionary Road bestämmer sig familjen för att förverkliga en dröm om att bo i Paris. The Revolutionary Road. Filmen handlar om månaderna före avresan, med otrohet, graviditet och lukrativa jobberbjudanden som ökar spänningen mellan paret.

Det är bra men jag blir inte drabbad. DiCaprio, som spelar mannen, är för mig förknippad med Titanic och hans ilska känns överdriven istället för att, som jag tror är meningen, visa hur han projicerar ut sin egen frustration på sin fru. DiCaprios karaktär har ett större känsloregister än fruns, som spelas av Kate Winslet, och det känns inte som DiCaprio klarar av det. Han är helt enkelt för ung.

Den stora behållningen i filmen är istället en ”galen” man (Michael Shannon), som kommer på middag och högt talar om vad som pågår i familjen dvs det som alla försöker undvika att prata om. Mycket befriande.

Recensioner: SvD, filmtipset.se, Sydsvenskan, DN.

Vägen förbi förintelsen

Posted in Litteratur by Siri Wikander on 29 januari 2009

wislawa-szymborska-pa-stranden

Kom och tänka på dikten Nära ögat av Wislawa Szymborska med anledning av minnesdagen av förintelsen.

Nära ögat

Det kan ha hänt.

Det måste ha hänt.

Det har hänt förr. Senare.

Närmre. Längre bort.

Det har hänt, men hände inte dig.


Du blev räddad, för du var först.

Du blev räddad för du var sist.

För du var ensam. För det fanns folk.

För du gick åt vänster. Åt höger.

För det blev regn. För det blev skugga.

För det var soligt väder.


Som tur var fanns där skog.

Som tur var fanns där inga träd.

Som tur var – en skena, en krok, en bjälke, en broms,

en dörrsmyg, en sväng, millimeter, sekund.

Som tur var flöt ett halmstrå på vattnet.


Följden var, och däför, och ändå, trots allt.

Hur skulle det ha gått om en hand, en fot,

ett tuppfjät, en hårsmån

från ett sammansträffande.


Så du är här? Raka vägen från ett andrum?

En maska hade nätet och du slank igenom?

Jag kan nog inte förvånas, är förstummad.

Hör bara

hur ditt hjärta bultar i mig. 

Dikten är hämtad ur samlingsvolymen ”Wislawa Szymborska 1945-2002″ utgiven på Ordfronts förlag.

10 olika sätt att busa med sina storabröder

Posted in Barn/tonåringar by Siri Wikander on 29 januari 2009

Det här inlägget är skrivet av en 8-årig flicka med två storabröder i tonåren:

  1. Sno deras saker
  2. Sätta tejp på kranen när de ska gå på toa
  3. Lägga myror i deras mössor
  4. Sno alla deras kalsonger och lägga i en myrstack
  5. Sno deras mobiler och läsa deras sms
  6. Skicka sms till alla deras kompisar med texten: ”Jag har tappat bort mina kalsonger”
  7. Reta dem genom att säga till alla deras kompisar vad som stod i smsen
  8. Sminka dem i ansiktet som en tjej när de sover
  9. Säga till deras kompisar att de har en docksamling fast de inte har det
  10. Ställa om deras klocka, 5 timmar bakåt, så de kommer försent till skolan
Tagged with: ,

Alliansen samtalar med Sverige

Posted in Politik by Siri Wikander on 28 januari 2009

Alliansen har haft presskonferens och vill samtala med de som bor i Sverige. De vill veta vad folket tycker att regeringen ska fokusera på. Ett Obama-valkampanjs-inspirerat drag och en tydlig strategi för att visa på öppenhet i motsats till hur Socialdemokraterna uppfattades under Göran Perssons tid. Jag tänker inte raljera runt det. För jag tycker det är bra när ledare lyssnar. Följande är frågorna och mina svar:

Hur ser de viktigaste framtidsfrågorna ut för Sverige?

  • Miljöfrågorna
  • Visionärt och modigt politiskt ledarskap

Hur ser de viktigaste framtidsfrågorna ut i den kommun du bor i?

  • Kvalitet på skolmat och skolundervisningen
  • Aktiviteter mot rökning, alkhol och droger bland ungdomar

Vilka frågor ska alliansen lyfta under nästa mandatperiod?

  • Se till att psykvården utvecklas mot EN ansvarig vårdgivare per patient. Stabilitet och möjlighet att knyta an är livsviktigt för psykpatienter och deras anhöriga. Ingen uppdelning mellan kommun och landsting inom psykvården.
  • Minskad el och bensinförbrukning
  • Höjd kvalitet på skolmat och skolundervisning

Kropp och hjärna i otakt?

Posted in Ovrigt by Siri Wikander on 27 januari 2009

Gordisk knut

Posted in Barn/tonåringar by Siri Wikander on 26 januari 2009

rottvinglas

Newsmill har en pappaserie med anledning av att det kommit och kommer ut ovanligt många skildringar av fäder. Nils Claesson berättar i en artikel om hur han tänkte när han valde att skriva om sin pappa Stig, Slas, Claesson. På frågan om han är del av en skriva-om-pappa-trend svarar han både ja och nej och till sist så här:

Om något är unikt i just min erfarenhet är det väl två saker:

För det första att jag skrivit om min fars konstnärskap och på något sätt har en förhoppning att min bok kan bidra till nya insikter om Stig Claessons ord- och bildkonst.

För det andra att jag är uppvuxen i en missbrukarfamilj. En missbrukarfamilj är en gordisk knut av beroenden och medberoenden och precis som en gordisk knut är denna härva omöjlig att reda ut, utan måste kapas med ett snyggt hugg. Av detta skäl flyttade jag hemifrån när jag precis fyllt sjutton.

Växer man upp i en missbrukarfamilj får man svårt att sätta gränseroch har lite för lätt att ta för mycket ansvar för andra människor. Man får en speciell sorts överkänslighet som är svår att sätta fingret på. Jag kan sätta fingret på den i så måtto att jag ganska lätt kan identifiera andra människor med liknande erfarenhet.

I min uppväxt fanns det nästan aldrig någon normalitet. Man fick hela tiden gissa sig fram. Som vuxen är detta helt OK men för ett barn kan det vara svårt. Detta skriver jag om  i min bok.

När jag läser det här känner jag hur otroligt viktigt det är att varje generation gör allt de kan för att bryta ett släktmönster av t ex alkoholism, anorexi eller psykiska problem. Jag säger inte att det är lätt. Jag säger bara att vi måste.

En gordisk knut löses genom ett Alexanderhugg och beskrivs så här i Wikipedia:

En Gordisk knut är en invecklad uppgift som kan lösas förvånansvärt enkelt genom en drastisk åtgärd.

Enligt en legend fanns i den grekiska staden Gordions tempel en knut som var så komplicerad att ingen förmådde lösa upp den. Den som lyckades lösa knuten skulle enligt en spådom bli herre över Asien. Alexander den store lockades att försöka men misslyckades. Han blev då arg, drog sitt svärd och högg sönder knuten och insåg i samma ögonblick att problemet var löst. En sådan oväntad åtgärd för att lösa ett till synes omöjligt problem kallas därför ibland Alexanderhugg, ett uttryck som används om drastiska, oväntade och oortodoxa lösningar på svåra problem.

Bannistereffekten

Posted in Litteratur by Siri Wikander on 25 januari 2009

Roger Bannister var 1954 den förste att springa en engelsk mile (1609 meter) på under fyra minuter. Det hade länge ansetts omöjligt att springa under 4 minuter, men Bannister gjorde det. Och kort efter honom lyckades en hel drös löpare med samma bragd. Man har sedan dess talat om Bannistereffekten eller tankens kraft. Med det menar man att vi kan programmera hjärnan att något är sant och då blir det sant/möjligt. Vad vi tänker påverkar hur vi känner oss och hur vi presterar.

Enligt Kjell Höglund tänker vi 65 000 tankar/dygn och 95% är samma tankar som vi tänkte dygnet innan. 

Du ser inte världen som den är utan som du är.

Det tar cirka 17 sekunder att skapa nya tankebanor i hjärnan. 17 sekunder att gå från:

-Vilken jobbig dag!……till…….. Oh, i eftermiddag ska jag få fika på mitt favoritfik.

- Fy, vad livet är jobbigt hela tiden….. Jag njuter av livet.

- Usch, vad jag är dålig…… Nu har jag kommit ihåg min matlåda varje dag den här veckan!

- Äsch, det där går inte……… Allt är möjligt!

- Usch, jag är ful…… Jag klär bra i blått!

- Usch, jag kommer inte klara att ha sex den här gången heller…… Jag brukar nästa alltid klara av att genomföra ett samlag.

Det är egentligen en lek med ord. Där vi människor har möjlighet att lura våra hjärna och få ett bättre liv.

Det här ligger farligt nära glättiga självhjälpsböcker som i alla fall ger mig gåshud. Men nu har jag provat en vecka och det fungerar. Leta efter en mening som verkligen motsäger något som du jobbar med just nu. Något som oftar ekar genom ditt huvud. Om du vill förstärka tankens kraft ytterligare så säg det högt. Och ännu mer genom att skriva ner det. 

Det finns flera böcker om tankens kraft.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 31 other followers