Socialdemokraterna värnar de små kooperativen!

Det är en kall vintermorgon. Barnen kommer till skolan i underställ, fleecetröja och moderna skalbyxor och jackor. På händerna sitter riktiga vantar och ingen går utan mössa. På skoltrappan står en ledare och hälsar eleverna välkomna. Vid 08.30 får ett av barnen tuta i skolklockan, en lur i mässing, för att visa att nu är det samling. Eleverna går till samlingsringen som ligger vindskyddat mellan de små röda skolhusen. I en låda hittar de sitt personliga sittunderlag. I en avsågad oljetunna, mitt i samlingsringen, sprakar en morgonbrasa på torr björkved.
Lektionen börjar. Idag ska de starta sitt rymdprojekt. Ledaren frågar vad de vill veta om rymden. På ett bärbart blädderblock listar han alla barnens frågor. Under sex veckors tid ska de ämnesintegrerat försöka ta reda på svaret på så många av barnens frågor som möjligt. När de avslutar projektet ska de gå igenom frågorna och se vilka de lyckats svara på och varför det inte gick att svara på allihopa.
Sedan berättar ledaren att rymdprojektet ska börja med en samling på ängen när det blivit mörkt samma kväll. Alla ska ta med sig varm choklad och en marshall. Först ska de titta på stjärnorna och sedan ska de forma stjärntecknet Karlavagnen med hjälp av sina marshaller.
- Är det någon som vet hur Karlavagnen ser ut?
Ja, så här kan en skoldag se ut på I Ur och Skur Utsiktens skola på Lidingö. Skolan har funnits i över tio år och drivs i Friluftsfrämjandets anda som ett personalkooperativ. Ledarna använder en medupptäckande pedagogik där man tillsammans med barnen undersöker det man ska lära sig. Skolan är inte vinstdrivande och man tar emot alla elever, med och utan speciella behov.
På Lidingö finns ett stort antal friskolor. Om man tittar på fördelningen av friskolor i Sverige så ser man att de i huvudsak finns i blå kommuner. Ett gott samarbete med kommunen är a och o för en friskola. Det gäller allt från att hitta lokal, till hantering av skolkö, inköp av mat och extra resurser till barn med speciella behov. Att ha samma ekonomiska och juridiska möjligheter som en kommunal skola är helt avgörande för att en friskola ska kunna starta och utvecklas i lugn och ro.
Idag debatterar sex Socialdemokrater på Dn Debatt för en förnyelse av Socialdemokraternas skolpolitik. Det är tre saker de riktar in sig på:
- Möjlighet att överklaga en kommuns beslut att neka en friskola till en högre instans för att ge ökad rättsäkerhet
- Ta bort pliktavdraget (kommunens möjlighet att minska ersättning till friskolorna eftersom de inte har skyldighet att ta emot alla elever) och ge alla skolor skyldighet att ta emot alla typer av elever
- Möjlighet för en friskola att göra vinst
Jag antar att några Socialdemokrater kommer sätta morgonkaffet i vrångstrupen när de läser att friskolor ska få gå med vinst. Men debattörernas argument är både enkelt och verklighetsanpassat.
Vi är dessutom övertygade om att föräldrar inte kommer att välja fristående skolor som tar ut sådana vinster att verksamheten blir lidande. Vinster är också nödvändigt om vi vill se en mångfald av pedagogiska inrktningar.
Ett vinstförbud kommer bara att leda till att skolor antingen drivs av kommuner eller av stora friskolekoncerner som har ekonomisk och juridiskt kunnande för att kringgå ett förbud mot vinst. De stora förlorarna kommer att vara friskolor som drivs av engagerade föräldrar eller personal. Helt enkelt kooperativ som vi socialdemokrater mest av allt värnar.
6 svar
Prenumerera på kommentarer via RSS.
Undrar ibland om Ur och Skur förskolorna är bra för de små barnen som ska tulta runt i sina tjocka overaller utomhus hela dagarna? Men det är klart, de är ju tydligen inte sjuka lika ofta som barn som får möjlighet att vara inne o leka. Men är det bra för barnen eller för föräldrarna?
Jag tror att det är med som allt annat. Det passar vissa och andra inte. Är man en liten frusen skruttunge som gillar att sitta och pyssla då kanske man trivs bättre på ett Montessoridagis. Men om man är en rörlig unge som gillar att skutta runt då tror jag I Ur och skur kan passa.
Fördelar som brukar lyftas fram, förutom som du skriver att barnen är mindre sjuka, är att de finmotoriskt ligger 1-2 år före sina jämnåriga när de gör 7-års kontrollen hos skolläkaren (du vet när de ska klippa en rund boll och rita en gubbe) och att ljudnivån är lägre utomhus. Det är bra för både personal och barn. Alla blir mindre trötta och irriterade.
Tänker bara ibland att småttingarnas behov av nära kroppskontakt hud mot hud blir dåligt tillfredställt när de ska lufsa runt i sina måndräkter. Och att genomgå infektioner tillhör småbarnsåren och dessa ska man ta sig igenom vare sig man vill eller ej. Men de passar i allmänhet inte föräldrars krav på närvaro på jobbet.
Jag pratar nu om barn under 5 år, och i synnerhet barn 1-3 år. Vill tillägga att jag verkligen inte är särskilt påläst i ämnet utan bara “känner” lite nu. Visste t ex inte att de finmotoriskt ligger före på 7-årskollen. Borde ju vara tvärtom med tanke på att de tillbringar mesta tiden med tjocka vantar i kylan…men just därför kanske de kompenserar på nåt vis??? Å andra sidan är det inte vinter 12 månader om året…
Jag har aldrig tänkt på det där med den nära kontakten…om att overallen är i vägen.
Tydligen är det grovmotoriska som utvecklar det finmotoriska….
Peter Landersson har skrivit ett blogginlägg om den Socialdemokratiska framtidsdebatten med lite kul länkar:
http://peterlandersson.blogspot.com/2009/07/att-bygga-sverige-langsiktigt.html
[...] i pojkarnas ögon när de lyckas och känner sig duktiga. Metoderna påminner mycket om den medupptäckande pedagogik som man använder inom I Ur och Skur skolorna och inkluderar flera idéer från professor Ken Robinson (inklusive [...]