Många kloka aspekter på att skilja sig

I torsdags var jag på Psykologiska Salonger på Stadsbiblioteket i Stockholm. Dessa träffar anordnas regelbundet av Svenska Dagbladet. Kvällens gäster var Barbro Lennéer Axelson, professor i psykologi och författare till boken Förluster – Sorg och livsomställningar och Helen Ahlström, verksamhetschef för familjerådgivningen på Söderstöd i Stockholm. Samtalsledare var Susen Schultz från SvD. Hennes recension av kvällen hittar du här.

Samtalet berörde olika aspekter av skilsmässan. Nedan lyfter jag fram några av alla de bra saker som sas. Det fanns en stor respekt för vilken livsomvälvande händelse skilsmässan är. Det är absolut inget människor gör lättvindigt. Själva skilsmässan sker oftast efter en lång tvivelfas. Tycker du ämnet är intressant så kan jag varmt rekommendera Barbro Lennéer Axelsons bok.

Skiljer man sig för lätt?

Alla var rörande eniga om nästan ingen skiljer sig för lätt. Nästan alla försöker och försöker igen.

Vad är det värsta?

När den andre föräldern gör val som man verkligen tycker är dåligt för barnen. Det blir en förlust i tillit till den andre föräldern. Sedan är det att sakna intimiteten. Någon som rufsar en i håret, som man kan mysa med i soffan och som har beröringsrätt till ens kropp. Skilsmässan sker på många nivåer. Det är många förluster i förlusten; ekonomi, barnen på halvtid, status, vänner som försvinner med den andre partner, självkänsla osv. Skilsmässan räknas som den värsta förlusten efter att förlora ett barn. Så svår är den.

Hur kan man släppa taget om skuldkänslor?

Det gäller att rannsaka sig själv rent intellektuellt. “Vad har jag anledning att ha skuld för?”. Viss skuld är bra för det hänger samman med att ta ansvar.

Livsmyter

Det är viktigt att ha i åtanke våra förväntningar på en livslång kärleksrelation när vi skiljer oss.

- Det är svårt att leva med någon och svårt att leva utan någon.

Går det att ändra på varandra?

- Man ändrar på varandra när man lever ett helt liv tillsammans. Man träffas och är olika och skavs mot varandra och anpassar sig. Det är en del av relationen.

- Det är inte bra att hårddra sin särart allt för mycket. Det är inte lätt att leva med någon som är snarstucken och som långsurar. Många äktenskap spricker för att man undanhåller vad man känner och tycker. Det gäller även sex. Så kallad sovrumsdiplomati är inte bra.

I krisen

Det är vanligt att man grälar och är väldigt arg mitt i skilsmässokrisen.

- Då gäller det att ha ett kriskonto där man sätter in det som sägs i stridens hetta. Man kan inte hållas ansvarig för allt man säger då.

Barn

Barn är konkreta. De inser skilsmässan först när man flyttar isär. De har frågor som “Vad kan jag lita på?” och “Vad är beständigt?”. Barn måste få känna det de känner.

Ny partner

Det viktiga är att inte introducera en ny partner för fort. Det gäller att vänta till situationen och barnen har stabiliserat sig och att inte introducera en ny partner som man inte är helt säker på själv.

- Det är vanligt att ta nya partnern och barnen direkt efter skilsmässan till en fjällstuga. Barnen vill inte men är lojala och åker med ändå. Samtidigt vet de att mamma är ledsen hemma. På natten hörs samlagsljud genom de tunna stugväggarna.

- Tänk på att era barn läser era sms. Var så säkra de gör dem!

Dålig förälder

- Sämst förälder är man just när man skiljer sig och när man är nyförälskad för då är man så upptagen av sig själv.

Hämnd

Att fundera på hämnd mitt i krisens öga är naturligt. De allra flesta skrider aldrig till handling.

- Men om du funderar på hämnd är det lika bra att du gräver en grav till dig själv likväl som till den andre.

Bitter

Det gäller att släppa taget. Det kan hjälpa att använda KBT-metoder som “Tankestopp”. Det gäller att bestämma sig för att gå vidare. Tanken får gå före känslan. Viktigt att vänner sätter gränser och inte uppmuntrar långdraget ältande.

Nästa Psykologiska salonger sker 10 mars med Anna Kåve och Åsa Nilsonne om Acceptans.