Ekonomiska citament fungerar men förändrar en hel situations natur
Katrine Kielos skriver grymt bra i Fokus idag om hur ekonomiska citament förändrar en hel situations natur.
När Howard kommer hem på kvällen brukar han bli rosenrasande: leksaker och trehjulingar ligger och dräller överallt och Howard blir tokig. Ingenting hjälper. Tills hans fru Jen börjar applicera Spousonomics. Människor är själviska och reagerar på incitament, säger ekonomerna. Det måste löna sig att inte bli rosenrasande, säger Spousonomics. Så Jen skapar ett incitamentssystem: om Howard inte får utbrott på tre kvällar – då har hon sex med honom. Och mycket riktigt: snart slutar Howard att bråka. Ett bevis för att ekonomisk trade-off fungerar, kvittrar Szuchman och Anderson. Tillbaka till femtotalet, skulle någon annan kunna säga. Problemet med ekonomiska incitament är inte att de inte fungerar. Problemet med ekonomiska incitament är att de förutom att de fungerar, även förändrar en situations hela natur. Ekonomer brukar inte tänka på det.
Läs nu hela krönikan så får du veta hur belöningsystemet påverkade Jen och Howards sexliv i längden.
Vi har haft vår chans att förverkliga ett ekonomistiskt samhälle.
Det blev inte som någon hade hoppats.
Jag, som betraktar mig själv som konservativ (det är väl lika bra att erkänna det först som sist), jag tycker alltså att de idealistiska -ismernas tid borde vara förbi snart. Vi har väl nu hunnit lära oss att inget blir som vi tänkt oss.
Kanske att det kan vara dags för pendeln att slå över åt det etiska och/eller moraliska hållet. Om alla gör vad som är rätt, i varje fall när någon annan ser på, så borde alla i det långa loppet bli vinnare.
Kanske?
Absolut värt ett försök!