Plötsligt är QR-koden överallt

Detta är en QR-kod och det är en ny standard för kodning av adresser, betalningskoder och mycket annat som kan läsas av exempelvis en mobilkamera. Nu syns den exempelvis i butiker, på produkter, i annonser och som signaturer i mejl.

Som betalning

Flera butiker testar nu betalning via applikationen SEQR. Du laddar ner appen SEQR i din mobiltelefon och skapar ett konto. När du kommer till kassan loggar du in i appen, anger beloppet och lägger mobilen i kameravaggan vid kreditkortläsaren och vips har du betalat. Några dagar senare får du en faktura hem i lådan. Det som är attraktivt med denna betaltjänst är att bankerna inte får några transaktionspengar som vid vanliga bank/kreditkortsbetalningar. Konsumenten och företaget drar helt enkelt banken vid näsan.

För produktinformation

På baksidan av den här förpackningen finns en QR-kod när du scannar in den med din mobil så kommer du till en webbsida med mer information om produkten tillsammans med recept. Otroligt bra för alla allergiker och för alla som inte gör en inköpslista utan vill få tillgång till recept i butiken. Ibland krävs det att man har en app för att kunna läsa en QR-kod. Har du en iPhone kan du t.ex. ladda ner appen i-Nigma eller Scan från App store. Många Androidmobiler har en QR-kodläsare inbyggd, Sony Ericssons androidmobiler brukar t.ex. ha NeoReader. Eller ladda ner appenBarcode reader från Android market.

Som signatur i mejl

På den här sidan kan du lätt skapa en signatur för dina kontaktuppgifter och lägga i slutet på din mejl. De som vill spara dina kontaktuppgifter scannar helt enkelt in dem med kameran på sin telefon och spar dem i adressboken. Snabbt och enkelt.

Lars Lerin – det är själva livet som är det svåra

Lyssnar på Lars Lerins sommarprat och googlar samtidigt fram min favoritmålning på datorn. Bilden som ger hopp. Som gör att det känns som att hur svart det än är så finns det alltid det lite ljus. Just hos mig. Just hos dig.

* Titeln refererar till Jenny Maria Nilssons krönika om Lars Lerins sommarprat.

Knausgårds text är djupt humanistisk

Ett återkommande samtalsämne dessa dagar är Knausgårds text om ABB. Texten är psykologiskt resonerande på ett sätt som känns nytt och behovet av att ventilera sina funderingar är stort. I texten läggs ett pussel av möjliga orsaker och samband som kan läggas nu när vi har tillräcklig distans.

Nu är vi känslomässigt beredda att se ABB som en människa.

Nyhetsrapporteringen har handlat mycket om sorgen efter enskilda personer. Den är främst den anhöriges sorg, men det finns också en allmängiltig sorg över hur världen ser ut när den är som svartast. Den sorgen behöver vi alla hjälp att bearbeta. Hitintills har vi sett på ABB som ett monster. Vi har behövt den distansen för att bearbeta. Men nu behöver vi hjälp att förstå ABB som en människa för att vi alla ska bidra till att det inte händer igen.

Vi kan alla bli bättre på att relatera.

Det faktum att ABB inte vill psykologiseras, att han under inga omständigheter vill att kränkningarna han har utsatts för blir kända, gör texten än mer angelägen. ABB vill hyllas för sina handlingar men han är en icke-fungerande människa och hans handlingar en enskild förvirrad människas verk.

Knausgårds text är en hyllning till humanismen och förklarar hur många saker en människa måste klara av att bearbeta för att bli just en människa.

Många frågor återstår förstås. ABB beskrivs som lättkränkt. Till hur stor del är det ett personlighetsdrag? Och till hur stor del är det en obearbetad kränkning som hela tiden vill upp till ytan för att bearbetas? Hur kan vi ytterligare öppna det ambivalenta rummet mellan män och kvinnor? Hur tänker psykiatrikern som efter en månads observation av ABB bestämde sig för att låta honom bo kvar med mamman? Hur tänker Socialtjänsten som inte lät pappan få enskild vårdnad efter observationen? Hur tänkte rätten när de inte lät mamman återge sin historia under rättegången? För att hata måste man ha blivit hatad. Hur kommer det sig att vi inte får veta mer om hur det där hatet såg ut? Ska vi skydda föräldrarna men inte de överlevande och de anhöriga? Varför ska journalister få vet men inte vi andra?

Jag hoppas att Knausgård skriver igen.

Inlägg som berör – 24 juli 2012

Semesterbostadsbyten gör det möjligt att läsa nya böcker

Hemliga morsan är ute och reser har bytt bostad med en kvinna som forskar internationell politik och har hela lägenheten fylld med universitetslitteratur inom politik.

Det här med alla rasister

På Facebook avslöjar sig allt fler som rasister. Man kan undra både över hur många som är rasister och hur dumma de är.

101 Resetips

Journeywoman tipsar om saker att tänka på under resan. Det är allt från att ha med en rulle för att kunna transportera hem affischer utan att de skadas till att alltid ha med sig ett riktigt snyggt läppstift.

Arbetsplatser utanför systemet

Den här historien visar vad som händer när invandrare gör vad som helst för ett arbete och arbetsgivaren utnyttjar det till max och samhället inte ingriper tillräckligt kraftfullt.

Fakta om musikindustrin

Den vanligaste invändningen mot att betala för musik är att musikindustrin tjänar så ofantligt mycket pengar. Här är argumenten för att bemöta era ungdomar.

Vad spelar det för roll om ABB är homosexuell?

Johan Hiltons svar är måhända ett viktigt förtydligande men det är inte svar på Knausgårds essä.

Sluta klaga på vädret!

För i h-vete sluta klaga på vädret! Det är ett hopplöst förhållningssätt. En himla offermentalitet. Tänker ni verkligen låta vädret avgöra hur ni mår och har det? Va?! Att klaga leder ingenstans. Att klaga på något som är utanför er kontroll gör bara att ni ser det som är dåligt istället för att glädjas åt solglimtarna.

Ja, jag riktigt hör hur ni går och igång och säger att ni väntat på detta i 11 månader och så är det bara regn. Men det är inte bara regn. Vädret är omväxlande. Ibland är det regn och ibland är det sol. Ni väljer vad ni vill uppmärksamma och prata om. Och ni gör omgivningen gladare om ni slutar bidra till masspsykosen ”det är så dåligt väder den här sommaren” och istället pratar om det som är bra.

För ni har väl ätit gott, spelat något kul spel med barnen, läst någon bra bok och kramat någon ni älskar? Ja, jag tänkte väl det!

PS. När det regnar kan ni tänka på dem som bor i Norrland. Om de klagade på vädret så skulle de inte göra annat. Istället är de glada för att det inte är snö på cykelvägarna och att det är ljust. Så det så. DS.

Knausgård om ABB

Knausgårds essä om ABB är mycket, mycket läsvärd.

Det är som om #Utöya-förövaren inte har någon betydelse

Varje gång jag hör de unga överlevarna från #Utöya så förundras jag över hur de svarar på journalisternas frågor. Inte någonstans skymtar agg mot förövaren fram. Inte ens när journalisterna frågar. ”Vann han?”. Ett spontant svar skulle kunna vara ”NEJ”. Istället tänker de efter och svarar att de inte tror att han har vunnit. De talar i sitt svar till journalisten inte till förövaren. Det är som om förövaren inte finns. Inte har någon betydelse. Istället talar ungdomarna om sin livsglädje, sina fina vänner och hur mycket de njuter av att fylla livet med väsentligheter.

Det är starkt och livskraftigt och mycket hoppfullt.

Inlägg som berör – 21 juli 2012

Södermalm är inte jordens epicentrum

• Kulturjournalisten Dan Jönsson skriver nedlåtande om Sveriges småstäder och får sig en välbehövlig känga av Jens Runnberg på Dalarnas tidning.

Bilder påverkar vår syn på kön

• Genusfotografen lyftar fram fotografer som tar bilder som är medvetet annorlunda men samtidigt inte provocerande.

Än gynnas män av Svenska Akademien

• Peter Englund är klädsamt ångersam inför det faktum att män fortfarande får fler stipendier och priser av Svenska Akademien än kvinnor. Uttalandena från de ansvariga visar tydligt att släpper man taget om frågan så återgår urvalet från objektivt till subjektivt.

Nä, män fungerar inte så här

• Elin Grelsson Almestad kritiserar Expressens mansbilaga.

Manliga drömmar om småflickor

• Mikke Schirén berättar självupplevda samtal där några män ventilerar sina drömmar om att få sätta på döttrarnas kompisar.

 

Husbil på Gotland – lite tips

Som ni vet köpte jag och några kompisar en husbil i våras. Nu har jag precis kommit hem från en veckas husbilssemestrande på Gotland och tänkte dela med mig av lite tips. Man kan använda husbil på olika sätt. En del står på camping, andra stadsnära och ytterligare andra naturnära. Jag tillhör den sistnämnda kategorin och mina tips kommer att handla om campingliv i husbil på stränder runt om på Gotland.

ALLMÄNNA TIPS:

• Färja – boka plats på färjan i god tid. Platserna går åt fort på sommaren.
• Karta i papper – på Kartbutiken på Vasagatan säljer de Gotlandskartor i papper som går att skriva på. Där kan du anteckna dina favoritställen för att minnas till nästa resa eller för att tipsa andra.
• Tanka vatten – lättast är att tanka vatten på någon av de större bensinstationerna. Shell som ligger i de södra delarna av Visby är den bästa macken. Personalen är mycket hjälpsam. Ägaren har själv husbil. Se till att ha med flera olika munstycken till vattenslangen eftersom kranarnas utformning på bensinmackarna varierar.
• Parkera – Gotland är relativt lugnt och oftast finns det gott om platser på parkeringsplatserna. Jag tycker det är lättast att backa in och på så sätt vara helt säker på att komma ut även om det tillkommit fler bilar.  I Visby finns fem särskilda husbils/traktor/lastbilsplatser i slutet på varje bilrad på den vanliga parkeringen utanför centrumet vid Österport mellan Max Hamburgare och Coop Forum.
• Kylvaror – Om man inte har möjlighet att ladda bilen med elsladden blir kylen snabbt svår att hålla igång. På Gotland finns det dock gott om matbutiker så det går att fylla på eftersom. I matbutikerna kan man också köpa kylklampar. Då fungerar kylen mer som en kylväska. Är man hos kompisar eller på en camping är det bara att koppla in elen och köra kylen för fullt.
• Ladda mobiler – fik är en bra plats att ladda mobiler på om man nu inte föredrar att vara nedkopplad på semestern.
• Läsa – en ficklampa eller pannlampa är bra att ha med om man vill spara på elen.
• Musik – en bärbar batteridriven högtalare som går att koppla till iPhone är också bra att ha med.

TIPS PÅ BRA ÖVERNATTNINGSPLATSER I VÄST:

• Hoburgen – Om man åker den vackra kuststräckan fram till Hoburgen så finns det flera platser att stanna på men bäst är nog den lilla udden cirka 300 meter innan sista färisten före Hoburgen. På Hoburgen finns förutom fin utsikt fik, dusch och kiosk.
• Sigvalde träsk – Insjö heter träsk på Gotländska. Sigvalde träsk ligger mitt på ön. Där finns hopptorn, lekplats och det är varmt i vattnet. Det finns också toa och möjlighet att slänga sopor.
• Ireviken – Detta är ett litet fiskesamhälle med sommarstugor ända ner till stranden. Utmed vändplanen finns plats att ställa en husbil. Här kan man bestiga titta på en liten borg och dessutom rida på Ihre gård (uppe vid stora vägen).
• Blå lagunen vid Ar – Vid det gamla kalkbrottet finns nu en stor insjö fylld med varmt blått vatten. Flytande ponton och höga bergsväggar gör det kul för barnen. Om ni står på parkeringen med husbilen så kommer solen att gå ner ganska tidigt. Bäst är packa picnic-korgen och gå över på södra sidan av sjön och få kvällssolen.
• Langhammaren – Det går att stå med husbilen utefter nästan hela vägsträckan från Lauterhorn till Langhammaren. Flera valde att stå i Lauters fiskeläge. Själv föredrar jag Langhammaren där raukarna är stora.

Jag återkommer med tips på bra övernattningsplatser i öst som Furillen, Katthammar, Herrvik mfl. Det hanns inte med denna resa.

HUNGRIG?

På Gotlandstips.se finns gott om tips på bra ställen att äta. Nedan listar jag årets favoriter:

• Creperi Tati på Kutens bensinmack - är årets absoluta favoritställe. Vi kom sen eftermiddag och satt ute i kvällssolen och åt gallettes (franska matiga pannkakor). När solen gick ner bakom husen flyttade vi in. Intog kaffe och efterrättscrepes och spelade kort. Hem till husbilen kom vi inte förrän sent.
• Sylvis hembageri - på Fårö när man passerat ICA och fortsatt vägen fram kommer ett mycket populärt hembageri. Jag kan varmt rekommendera deras paj med rabarber/hallon och maräng på toppen. Sitter man vid bardisken finns det elkontakter att ladda mobilerna vid.
• Frans Bronzéns ekologiska grönsaker – vid infarten till Lauterhorn ligger Frans Bronzens gård som är Gotlands främsta producent av ekologiska grönsaker. I garaget finns försäljning med ”förtroendekassalåda”. Missa inte tomaterna och jordgubbarna (to die for).

UNDVIK:

• Coop Forum i Visby (tråkigt utbud) och Hablingsbos Creperi (ett av mina absoluta favoritställen som i år hade dålig service och nästan inget på galetterna).

Unga behöver goda vuxna

I dagens DN skriver Carsten Jensen om Anders Behring Breiviks faderlöshet:

Breiviks far var frånvarande, heter det i ett försök till diagnos. Men den frånvarande fadern är ingen psykologisk diagnos. Det är ett kulturellt tillstånd i ett samhälle där livsomständigheterna skiftar så snabbt att fädernas samlade livserfarenheter har ogiltigförklarats redan innan de har förts vidare.

Det är en snygg formulering men jag invänder mot delar av resonemanget.

1. Faderslöshet är ingen diagnos. Det är rätt. Det är inte heller en rak väg till dåligheter. Den typen av resonemang är stigmatiserande.

2. Livsomständigheterna skiftar snabbt. Det är rätt. Men de grundläggande behoven är de samma. De unga behöver samma sak idag som unga alltid har behövt.

3. Fädernas livserfarenheter ogiltigförklaras – Jag tror det kan kännas så för föräldrarna men det stämmer inte. Det de unga gör precis samma saker idag som unga alltid gjort. De använder bara andra verktyg.

Jag är helt övertygad om att de allomfattande erfarenheter som föräldrarnas liv har gett dem är lika giltiga för deras barn idag som för tidigare generationer. Kanske är det till och med så att föräldrarnas och andra goda vuxnas livserfarenheter är viktigare eftersom ungdomarnas kontaktnät är större och informationsflödet tickar fort. Föräldrarna kan hjälpa till att sätta informationen i ett sammanhang och ställa frågor som bidrar till en tolkning baserad på fakta. Föräldrarna kan också känslomässigt reagera på värderingar som florerar bland ungdomarna.

En förälder, föräldrars/vårdnadshavares närvaro i tanke, känsla och engagemang är det som är det viktiga.

Unga behöver goda vuxna.

Carsten Jenssen är dansk författare och politisk krönikör som 2009 fick Olof Palme priset.