Lars Lerin – det är själva livet som är det svåra
Lyssnar på Lars Lerins sommarprat och googlar samtidigt fram min favoritmålning på datorn. Bilden som ger hopp. Som gör att det känns som att hur svart det än är så finns det alltid det lite ljus. Just hos mig. Just hos dig.
* Titeln refererar till Jenny Maria Nilssons krönika om Lars Lerins sommarprat.
Hej, Lars!
Ha det gott. Stor kram, Ann-Sofie
Jag visste inte ens om att du fanns förrän jag såg en repris av ”Sommarpratarna” förra veckan. Vill bara ge dig en eloge för ditt ödmjuka jag, samtidigt som jag önskar att det finns fler av dig där ute