Man kan inte tvätta sig ren i trycksvärta

På Expressens löpsedlar och tidningar har man kunnat läsa om Kamratpostens chefredaktör, Wild Kids programledare och BRIS företrädare Ola Lindholm och hans påstådda intag av kokain. Jag avvaktar domen innan jag tar ställning. Det jag vill med det här inlägget är att lyfta fram Ola Lindholms egen förklaring. Expressen kan ju tapetsera hela landet med sin sanning och jag tycker Ola Lindholms egen förklaring förtjänar lite reklam också.

Vad jag kan läsa mig till har Expressens chefredaktör Thomas Mattsson (länken går till hans blogg) inte ännu kommenterat publiceringen.

Några andra länkar (jag fyller på efterhand):

• Emanuel Karlsten – publiceringstid och hur 12-åringar reagerar
• Deepedition – Knarkande KP-redaktör – tänk om det inte är så?
• Jardenberg – Ola Lindholm och FRA-lagen

”En lysande framtid” – en politisk dramadokumentär

På SVT Play finns En lysande framtid – en långfilm i två delar om några elever vid den franska elitskolan, för statstjänstemän och politiker, L´ecole de Pouvoir.

Caroline, Matt, Abel, Laure och Louis påbörjar den hektiskta tillvaro som ska prägla de närmsta åren, och de höga kraven frestar på även privat. På skolan reagerar de mot chauvinismen och det orättvisa betygssystemet men tvingas inse att även de är formbara, och att systemets stelhet omsluter även dem. Regi: Raoul Peck. I rollerna: Robinson Stevenin, Elodie Navarre, Céline Sallette, Thibault Vinçon, Valentin Merlet m.fl.

Filmen visar hur ett politiskt ledarskap mejslas fram när personliga egenskaper och uppväxtens erfarenheter möter den politiska verkligheten först i skolan och sedan på de franska departementen.

När ni ser filmen kan ni roa er med att välja den elev ni skulle vilja se leda Sverige. Den pragmatiska eller den idealistiska? Kvinna eller man? Höger eller vänster? Smart eller lagom smart? Beslutet är inte så lätt som det först verkar.

Sverigedemokraternas 100 första dagar

På SVT Play finns dokumentären ”100 dagar” som handlar om Sverigedemokraternas första 100 dagar i Riksdagen. Det börjar med en tillbakablick på de första hektiska dagarna med den kaotiska omröstningen av Talman, SDs uttåg ur Storkyrkan och det blocköverskridande beslutet om trupperna i Afghanistan. Därefter är det intervjuer med personer som röstat på SD som ger uttryck för ett äkta missnöje med makten i Stockholm. Det är också intervjuer med invandrare som förklarar varför just de hamnat i skottgluggen.

Det är en bra dokumentär. De rätta frågorna ställs. Vad tänkte Sverigedemokraterna de första dagarna på nya jobbet? Hur kändes det att komma in i riksdagen? Hur var det att bli placerad bredvid en invandrare/SD i plenisalen? Expressens politiska reporter får frågor om SD blivit orättvist behandlade i media. Vi får se klipp ur den första debatten mellan en SD politiker och Fredrik Reinfeldt där SDs offerroll lyfts fram.

Det är spännande att höra Carl B Hamilton (fp) förklara varför politikerna inte tagit debatten med SD tidigare:

- Det har funnits en tvehågsenhet för att om man tar debatten så lyfter man samtidigt upp Sverigedemokraterna i ljuset och då får större plats på scen. Vi gjorde väl fel, eftersom de nu finns i Sveriges riksdag, att inte ta debatten, men nu tar vi debatten. Nu är det nya spelregler.

Det är en otroligt stark känsla att se riksdagspolitikerna med invandrarbakgrund äntligen få ta debatten med SD. En av de kom till Sverige som ensambarn när han var 3 år och nu står han i Riksdagen och debatterar med småleende blonda pojkar. Så bra han är!

Det gav mig en ny bild av bakgrunden till missnöjet i Skåne när Landskronas kommunalråd Torkel Strandberg (fp) förklarade situationen i Landskrona:

- Vi har ett högt bidragberoende, ganska hög kriminalitet, dåliga resultat i skolan…..verklighetens Karlskrona motsvarar inte de förväntningar man kan ha på en stad med de yttre förutsättningarna….Ytterst beror det på att Landskrona har en historia av tung industri. Vi har producerat, sålt och exporterat stora tunga och komplicerade maskiner eller fartyg över hela världen. Och när industrisamhället i slutet av 70-talet och början av 80-talet genomgick sin första stora strukturomvandling så tappade Landskrona fotfästet. Om man ska uttrycka sig lite naivt och fånigt så visste vi inte riktigt var vår roll i världen var och lyckades inte formera någon sorts strategi för vad vi skulle göra när industriepoken var över. Och lite står vi där fortfarande.

Nyhetsdokumentären berättas med snabba klipp och många får komma till tals. Ny infallsvinklar gör att man får en fördjupad förståelse för varför SD lyckades komma in i riksdagen just nu.

Till sist vill jag bara säga att det var roligt att Pizzabagaren inte trodde att en svensk skulle orka sköta hans jobb:

- Det är tufft jobb. Jag tror ingen svensk skulle orka stå här 12 timmar om dagen och baka pizzor.

Den förlorade dottern

Den förlorade dottern är en miniserie i tre delar som finns på SVT Play tom den 22 januari. Huvudrollen spelas av Trevor Eve, samma person som spelar Kommissarie Boyd i Mördare okänd. Historien cirklar runt pappan Peter och hans dotter. Peters liv ställs på ända när hans dotter blir gravid och väljer att leva med en psykopat som hatar fadern. Fast egentligen handlar historien om att ta sitt ansvar när det verkligen gäller och vad som händer om man inte gör det. Det är välspelat och historien har många bottnar som inte går att förutse.

Rekommenderas!

Dags för bus

SVT har en programserie som heter Buskul där två barn utsätter sina familjemedlemmar för olika sorters bus. Har du ett barn som är mellan 8-12 så kan jag rekommendera att titta tillsammans. Det är roligt både att se barn som lyckas lura vuxna, men också att se de vuxnas allt tröttare reaktioner. Det är inte alla vuxna som uppskattar practial jokes. Hur roliga de än är….

Dokumentär om Wikileaks

I söndags sände Dokument inifrån en dokumentär om Wikileaks. Om ni inte redan har sett den så försök hitta tid att göra det. Dokumentären beskriver utan omskrivningar Wikileaks framväxt, Julian Assange och hans samarbetspartners, de viktigaste avslöjandena och de växande motgångarna:

- Everything that is very powerful you have to watch carefully.

Bägge föräldrarna i fängelse på en gång?

I senaste avsnittet av Uppdrag granskning berättas om 14 åriga Rosanna som under tre månaders tid utnyttjades sexuellt av över 100 män. Det var när hennes föräldrar hamnade i fängelse, på en och samma gång, som Rosanna hamnade i dåligt sällskap.

Var är barnperspektivet?

Det jag inte förstår är varför samhället sätter bägge föräldrarna i fängelse samtidigt? Varför fängslar man inte en i taget så att barnet hela tiden har en förälder i frihet? Även om det anses olämpligt att barnen bor kvar hos föräldrarna så är det väl bättre att de finns i närheten så de kan träffas.

Eller?

Annas Eviga samtalar om att sona sitt brott

Jag letar upp gammalt och hittar nytt på SVT Play. Programmet Annas Eviga är kvällens fynd. Alla avsnitt intresserar mig inte, men avsnitt 3 och 6 (som jag skrev om i förra inlägget) står ut. I avsnittet 3, som handlar om man kan sona sitt brott, samtalar försvarsadvokat Claes Borgström, fd biskop Caroline Krook och deckarförfattaren och tidigare dömde Börge Hellström.

De pratar om en sak som jag har tänkt mycket på de senaste dagarna och det är att mobbaren och brottslingen också är offer. Vi människor tar automatiskt ställning för offret. Men vem är vi att avgöra vem som lider mest? Kanske är förövarens lidande lika stort?

Skavlan intervjuar Tony Blair

Skavlans intervjun med Tony Blair ligger kvar på SVT Play till 14 november. Missa inte den! Det är personliga frågeställningar och det är en avspänd Blair som berättar lite mer än han kunde göra som premiärminister.

PS. Precis i inledningen av intervjun finns en fin scen när Tony Blair tar av sig slipsen eftersom Skavlan inte har slips. Appropå nästa inlägg som handlar om människans behov av att tillhöra den konforma gruppen. DS.

”- Jag var 50 år när jag för första gången fick höra om transvestiter”

På SVT Play går just nu en dokumentärserie som heter Kvinnan i mitt liv. Det är 10-15 minuter långa berättelser om viktiga kvinnor. Samtliga dokumentärer är fina i sin enkelhet, men den som berör mig mest är en Bondes längtan med Kurt Lindgren. Han började intressera sig för kvinnokläder när han var 16-17 år, men fick först höra om transvestiter när han var runt 50 år. När föräldrarna dör blev han hon helt och hållet. Kurt Lindgren är en alldeles speciell person som står upp mot den rådande normen. Inte i storstad med mångfald, utan i en liten by i Skåne, St:Olof, där husläkaren på Vårdcentralen möter hennes önskan om en könsoperation med orden:

- Du har vanföreställningar om ditt kön.