Vill du följa med på promenad?

Jag tänkte du skulle få följa med mig på promenad. Idéen kommer ursprungligen från Bodil Zalesky som ofta tar sina läsare på promenad. En av mina absoluta favoritpromenader går från Kyrkviken på Lidingö till Elfviks Gård längst ut på norra ön.

Här badade jag i somras. Svårt att tänka sig nu.

Kursgårdarna har privata bryggor utmed promenadstigen.

Med symboliska grindar.

Målet för promenaden är Elfviks gård som både har brunch, trådlöst nätverk….

…soffa

…och öppen brasa.

PS. En och annan SUV och backslick ingår i besöket, men det tillhör saker man får ta, om man envisas med att promenera på Lidingö. DS.

Tillägg 8/3: Även bloggaren Bea tar med sina läsare på promenad. De är alla taggade med Fotorunda (21 st) och lite längre turer över flera dagar med Fotovandring (8 st).

Lilla knoppskolan

Alltså det här inlägget är det seriös Mullevarning på. Hatar ni lingonsnår, kånkenryggsäckar och hackspettar så ska ni sluta läsa nu. Till er andra. Det är vår. På våren får träden knoppar. När man har fått en ny kamera och är ute på en lång promenad då kan man få för sig att fota alla knoppar. Det fick jag för mig. För att spä på skogsnördsstämpeln har jag skrivit ramsorna jag lärde mig i Mulleskolan under bilderna. Oh, vad jag känner på mig att jag kommer få äta upp det här inlägget. Precis som jag fick äta upp att jag blev Kerstin Ekman när jag gjorde Facebook enkäten ”Vilken svensk är du?” Min väninna blev Joakim Thåström. Det gick inte att umgås med henne på en hel vecka för hon inte kunde tala om annat. Men nu till lilla knoppskolan.

Eka papiliott

Violetta al

Lilla björk

Sov du lille videung

Svarte aske

Trindröda lind

Vasse aspe

52 samtal med en terrier

52 samtal med en terrier av Stefan Eklund

När jag läser de första samtalen är jag så upptagen med formen att jag knappt tar till mig innehållet. Varje kapitel inleds med ”Den här morgon talade vi om…”. Sedan får vi ämnet för dagen. Stagnelius, Tranströms Romanska bågar eller bortglömda hjältar osv. Därefter en mening som får oss läsare att förstå att det är en hund och hans matte som talar med varandra. Vajre kapitel slutar med en omskrivning för att hunden (Svante) kissar.

Först blir jag irriterad på att alla kapitel börjar på samma sätt. Är de verkligen bara ute och går morgonpromenader? Sedan bestämmer jag mig för att formen överlevt från tidningskrönikorna som publicerats med ett visst mellanrum. Läsaren måste känna igen sig. Eller som min skrivlärare skulle sagt: ”ha breda landningsbanor”.

Sedan försöker jag klura ut vad Svante och hans matte är för typer. Svante är som mina tonåringar hemma. Diskussionslystna. Kunniga. Engagerade. Fokuserade på rätt och fel. Oresonliga till de plötsligt ändrar sig. Husse däremot är som en borgerlig pösmunk, underbart obeläst och mänskligt sökande, och mycket intresserad av italiensk mat och sport kryddat med lite omsorg om de mindre bemedlade.

Därefter blir jag helt upptagen med hur Stefan Eklund ska komma på 52 (eller kanske tom 104) olika sätt att säga att Svante kissar utan att säga det högt.

• …sade Svante och gav den grå morgonen en nyans av gult
• …sade Svante och sände iväg några morgontrötta droppar som dröjt sig kvar efter stängningsdags.
• …sade Svante och signerade en av björk.

Men till sist får jag läsro och njuter i fulla drag av Svante och husses gnabbande om allt som rör litteraturen och livet. Mina favoritkapitel 13 och 14.

Kapitel 13 handlar om likheten mellan sex och läsning. Brutalt rolig! Och visar tydligt att det ena inte kan finnas utan det andra. Men ibland är det lite mer fokus på det ena.

- Kan du sluta att koppla allt jag säger till litteratur! sade Svante. Jag blir tokig, jag har ett skriande behov av närhet, jag brinner och du bara rabblar författarnamn! Tänker du driva mig till vansinne? Tänker du försöka få mig inspärrad?

- Strindberg?

- Jag tror jag börjar gråta, sade Svante och lät några droppar lämna kroppens bakre parti.

Kapitel 14 handlar om Aspenström, men kanske mer om att vara säker på sin sak.

- Den som söker en mening finner två meningar.

- Där kom det igen, sade Svante. Ett tvärsäkert uttalande om att allt är ovisst. Det går inte ihop. Man kan inte vara säker på att ingenting är säkert. Jag har äntligen insett det. Men du vägrar som vanligt att ändra ståndpunkt. Du är ett intellektuellt skämt, ett tankemässigt haveri, en logisk grundstötning, en…

- Har du någonsin funderat på hur det är att ha en munkorg? sade jag.

Jag är inte dugg förvånad över att Stefan Eklund var med och röstade fram Martina Lowdéns ”Allt” till Borås Tidnings Debutantpris 2008. ”Allt” har om möjligt ännu fler litterära referenser per sida. Jag ser med tillförsikt framemot att se vad Stefan ska göra för SvD kultursidor. Välkommen till Stockholm!

Recensioner: Borås Tidning, SvD, Expressen. (Missa inte hur bokens form inspirerat rubriksättarna!)

PS. Stefan Eklund berättar i intervjun i Borås Tidning att han inspirerats av Woody Allen. Hur coolt är inte det? DS.

Mysiga promenader

1. Från Vreten (blå linjen mot Hjulsta nära Sundbyberg/Solna) utmed vattnet till Pampas Marina, Karlbergs Slott och St:Eriksplan. Tar cirka en timma att gå. Ett fik, en restaurang, en kanotuthyrning och en 4H gård utmed vägen.

2. Från Kungsholmstorg ner till Norr Mälarstrand utmed vattnet bort till Rålambshovsparken. Där kan man vända eller gå ner till badplatsen en liten längre sväng. Eller så tar man vänster och går bort mot Stadshuset, över centralbron och bort utmed Söder Mälarstrand. Vid kajplats 19 ligger Ungdomarnas Båtbygge, där ungdomar kan bygga sig en segeljolle i trä. Välkommen att titta in! Om man går uppför backen till Hornsgatan vid Munchenbryggeriet så kommer man upp vid Café Mellqvist söder, som har supergott kaffe.

3. Från Lidingö Kyrka, utmed Kyrkviken till Elfvik och tillbaka är en rejäl (en dryg mil) men mycket vacker promenad. Under promenaden ser man kossor till vänster och slalombacken och Gåshaga till höger. På tillbaka vägen kan man välja att gå på öns norra sida. Då passerar man utomhusbaden Fågelöudde och Södergarn.

4. Från Breviks båthamn, på Lidingö, söderut utmed vattnet. Efter en stund tar stigen slut och man får klättra över lite klippor och sedan börjar stigen igen. Hemma kallar vi den för äventyrspromenaden och den är mycket uppskattad av barnen. Vi går den varje julafton och dricker varm choklad med grädde halvvägs. Stigen tar slut nedanför Högberga gård när man passerar ut genom en liten stenport. Därifrån är det bara att gå uppför bort mot Högberga Station och ta blå tåget mot Ropsten.

5. Från Kaknästornet kan man gå lite annorlunda promenader ut på Djurgården. Annars tycker jag bäst om att gå runt hela Djurgården dvs utmed Djurgårdskanalen, över lilla bron, bort utmed vattnet, förbi Thielska och Waldermarsudde. En fika på Rosendahl, Blå Porten eller Waldemarsudde är gott.

6. Runt Kottlasjön. Norra sidan är lättpromenerad med breda stigar. Södra sidan är småstigar och tät skog. Tre badplatser utmed vägen. Sandstrand och lekpark vid Skärsätra (station Kottlasjön om du tar 201), klippbad vid Högberga och utomhuspool vid Breviksbadet.

Mysiga fik på Lidingö

1. Espresso, ett mysigt fik och lunchhak, nära Lidingö Centrum. Vita trämöbler (som är till salu), sallader och enklare varm mat. Alltid mycket tidningar att bläddra i. Fina foton på väggarna. OBS! Kolla öppettiderna. Ägarinnan vill inte jobba så mycket så hon har öppet bara precis så det går runt. Detta fik och Vita Villan som också ligger nära Lidingö Centrum är mycket mer prisvärda än Konditori Princess som ligger mitt i centrum.

2. Elfviks Gård, kommer du från stan är det bara att köra mot Elfvik eller ta buss 204 från Ropsten. De har en härlig brunsch på helgerna eller scones frukost om man är sugen på det. Det finns ett rum som är inrett som ett bibliotek med stora soffor och skinnfåtöljer. Där brinner nästan alltid en brasa. Om man är promenadsugen kan man sedan promenera utmed vattnet in mot Lidingö Kyrka. Det är ungefär 5-6 km. Där finns bussar tillbaka till Ropsten.

2. Långängens Gård, en anrik gård. Man kan sitta både ute och inne. På vintern tänder de en brasa inomhus. På sommaren kan man sitta ute. Har man barn så finns det en lekplats på tomten. Ligger mitt i Långängens Naturreservat. Tåget från Ropsten till Brevik och sedan en halvtimmas promenad. Alternativt buss 201 till Kottla sjön och sedan en halvtimmes promenad. Eller bil. Kör mot Stockby och sedan mot slalombacken. Det finns en skylt med Långängens gård utmed vägen.