Barnen gör inte som vi säger utan som vi gör

I lördags var det Earth hour - WWFs internationella projekt där alla världsmedborgare ombads stänga av elen under en timma för att visa de som bestämmer att vi bryr oss om miljöfrågan. Paradisflickan och jag tände stearinljus och en brasa i kakelugnen sedan släckte vi och drog ut alla kontakter. När klockan blev 20.30 tittade Paradisflickan besviket ut över innergården och frågade:

- Varför är det ingen annan som släcker?

Jag skämdes faktiskt, för jag vet att det lika gärna kunde ha varit jag som inte släckte. Förra året deltog inte vi. Inte året innan heller. Vi var upptagna med annat. Visste kanske inte ens att det var. Vilken liten pojke eller flicka gjorde vi då besviken och lite mer luttrad över hur långt det är mellan vad vi vuxna tycker och vad vi gör?

PS. I USA är läget ännu värre. Läs vad Bodström uppfattar i vardagen som en delförklaring till varför USA bromsar internationella konventioner som syftar till att sänka elkonsumtionen. DS.